Direktlänk till inlägg 24 juni 2020
Helt jävla galet... 30 dagar kvar tills vi gifter oss! Det var nyss fyrsiffrigt, och jag kan verkligen inte fatta att vi två snart står där och växlar ringar med varandra. Ofattbart. Samtidigt känner jag mig otaggad... Missförstå mig rätt. Men jag har varit så taggad i två års tid nu, och nu är det dags. Jag har ytterst få familjemedlemmar där (en om man ska vara exakt), och det börjar kännas jobbigt. Jag har världens finaste människor i mitt liv där, men jag vet att vid kvällens slut är det inte jag som står där fylld med kärlek av alla talen till mig. Jag låter jättelarvig, men jag antar att jag är lite bridezilla för tillfället. Jag har dessutom ingen jävla kontroll på situationen längre och det är svinjobbigt för mig som har ett så extremt kontrollbehov. Jag vet inte, jag bara känner mig jävligt ensam. Riktigt jävla ensam.
Hur som haver så är det bara en och en halv vecka kvar till semester, totalt två och en halv vecka kvar på jobbet innan flytt med semester inräknat emellan. Hur känns det då? JÄVLIGT SKÖNT! Jag har velat detta så länge nu, bara flytta, slippa all stress här i Göteborg och börja om i lugna sköna Västervik igen - denna gång på mina villkor.
Tänkte berätta mer om flytt, jobb och annat i ett kommande inlägg. Men det väntar jag lite med. Nu ska jag invänta Andreas som ska komma hem med glass!
Smådeppigt inlägg, men jag har ju i alla fall världens finaste gubbe och katt i livet så dumt att klaga!
Så... I fredags kom min vän Natalie hit och överraskade mig, hon hade en mycket bra förklaring på varför hon var här när jag frågade om det var något lurt på gång, så jag trodde på henne, haha! Igår kom Eva och Mathilda hit och överraskade mig, och i...